Prenumerera på
Inlägg
Kommentarer

Jag växte upp under kalla kriget. Berlinmur och kärnvapenhot. Det var två supermakter: USA och Sovjetunionen, kapitalism kontra kommunism, demokrati kontra diktatur.

Det var allmänt accepterat att så var det och så skulle det förbli. Det handlade om att upprätthålla en maktbalans. Men ingen trodde eller förutsade att Berlinmuren skulle falla, och att hela kommunistblocket skulle kollapsa kvickt och resolut. Men det otänkbara händer, och i detta fall var det en seger för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Dylika otänkbara händelser och skeenden kan vara triviala, av godo eller av ondo, typ Förintelsen. Till kategorin triviala och näst intill ofattbara är den koreanska musikvideon Gangnam style som helt överraskande blivit en global succé. Över en miljard människor har sett den.

Jag skriver denna artikel på resa i Asien. Nyligen var jag i Singapore och träffade olika kyrko- och missionsledare, företagsledare och regeringsföreträdare. Landet är ungt, endast 48 år gammalt. För några generationer sedan var det i huvudsak djungel, träskmark och en del fiskebyar.  Idag hör man till världens rikaste länder, och har kanske världens bästa infrastruktur och stadsplanering. Det var tämligen otänkbart för inte så länge sedan.

För cirka 50 år sedan var Singapore på samma ekonomiska nivå som flera länder söder om Sahara, som exempelvis Tanzania. Det var även Taiwan och Sydkorea. Men de tre asiatiska länderna satsade på företagsutveckling och handel, medan många afrikanska länder trodde på bistånd och socialistiska ekonomiska modeller. Vad som har fungerat bäst är inte svårt att se. Otänkbart kanske några tyckte – och fortfarande tycker, men historien visar att bistånd inte lyfter folk och länder ur fattigdom.

När jag var ung talade man om de svältande barnen i Kina och i Indien. Båda länderna försökte med olika socialistiska modeller. I Kina var det brutalt och Mao är troligtvis historiens värsta folkmördare. I Indien fungerande demokratin relativt väl, men även här cementerade man fattigdom genom regleringar som hindrade företagsutveckling.

Men det otänkbara har hänt: Idag har hundratals miljoner människor lyfts ur fattigdom genom avregleringar, handel och nya företag. Kina är en ledande ekonomisk stormakt med växande globalt inflytande även på andra områden. Vem trodde det under kulturrevolutionens dagar?

Om några veckor ska jag till Sydkorea och tala på en stor kongress. För hundra år sedan var landet buddistiskt, men idag är man nummer två i världen när det gäller att sända ut kristna missionärer. Det otänkbara händer.

År 1979 kom Ayatollah Khomeini från Paris till Teheran, Iran. Det blev en islamsk revolution. Men det otänkbara har hänt: införandet av islamska principer och regler har lett till att folk avskyr mullor, många har tappat tilltro till islam och stora skaror har lämnat islam och blivit Jesu efterföljare.

I mobiltelefonins relativa barndom var jag i Angkor Wat, Kambodja. Det är en stad från en tidigare khmercivilisation, delvis övervuxen av djungeln. Framåt kvällen klättrade jag upp på en pyramid för att beskåda solnedgången. Det var min födelsedag. Då ringer min mobil och min äldsta dotter ringer från sitt klassrum i Stockholm och sjunger ”Happy Birthday.” Det var som ett samtal från en annan era. Otänkbart bara några år tidigare.

I Afrika har mobiltelefonerna haft av en dramatisk och positiv effekt på individers och länders ekonomiska utveckling, bland annat genom att man sparar pengar i bank, tar små lån, skickar pengar hem till byn och betalar räkningar via mobiler. Otänkbart för bara 15 år sedan. Det finns studier som visar på hur antalet mobilanvändare söder om Sahara har ett direkt positivt samband med länders ekonomiska utveckling. Är mobiltelefoner bättre än bistånd? Inte helt otänkbart…

Under många århundraden var Mindre Asien (ungefär våra dagars Turkiet) ett viktigt centrum för kyrkan. Pauli liv och gärning och viktiga delar av Nya testamentet utspelar sig i hög grad i detta område. Under flera århundraden var det otänkbart att en religion som ännu inte fanns skulle komma att ta över regionen, och det kristna arvet skulle bli föremål för framtida turism. Men idag åker kristna turister till dessa muslimska områden för att beskåda ruiner som kan härledas till fornkyrkan.

Tänk om det en dag kommer att åka muslimska turister till det kristna Saudiarabien för att besöka ruinerna av den stora moskén i Mecka? Vad vet jag?

Men det otänkbara händer…

Tags: , , , , , , , , , ,

Det vore väl förmätet att hävda att det är fel med den apostoliska trosbekännelsen. Den tillkom för att svara på och utröna viktiga frågor. Jag har studerat teologi och historia och vet en del om bakgrunden och innehållet.

Men icke desto mindre har jag ofta tyckt att Jesu liv blir kort, snopet kort:

”…född av jungfrun Maria,

pinad under Pontius Pilatus,

korsfäst, död och begraven,…”

Född – dog! Det är som texten på en gravsten.

Kristna i olika traditioner, världen över och under seklerna gång, har ofta haft en märklig syn på arbete och företagande. Det riktigt fina, andliga och värdiga är att vara präst eller missionär. Det är väldigt få kyrkor där man kan höra predikningar om arbetets teologi och Bibelns syn på företagande och att skapa välstånd för allas välfärd.

Tänk om trosbekännelsen hade haft en rad till, mellan födelse och död: Jesus arbetade i ett familjeföretag i många år. Det hade nog gett oss en annan och sundare syn på arbete och företagande.

Jag talade på en konferens i Barcelona, Spanien i mars. Jag passade på att besöka ett av världens arkitektoniska mästerverk, kyrkan Sagrada Família.

Där finns en ovanlig och unik staty som heter Jesus på jobbet (Jesus at work). Där sitter Jesus vid snickarbänken. 

 

Man har rätt att göra så kallade skönhetsoperationer, men man får betala själv. Staten eller landstingen bekostar inte förstoring av bröst eller fettsugning. Det är ju en fråga om livsstil och personliga preferenser, inte sjukvård.

Just nu pågår en välkommen debatt om akutsjukvården. Den har stora brister. Det är allvarligt för det är ju inte sällan en fråga om liv eller död. Akutsjukvården finansieras via skattsedeln. Det är rimligt och bra.

Sverige har en liberal abortlagstiftning. Man har rätt att göra abort. Men graviditet är ingen sjukdom. Aborter görs ofta utifrån personliga preferenser: passar inte just nu i min karriär, jag vill inte ha en flicka eller någon med Downs syndrom, etc.… Man kan kalla det för livsstilsaborter. *

Men varför ska detta bekostas med skattemedel? Är det rätt prioriteringar inom vården? Kakan som ska fördelas är begränsad, det finns inte obegränsat med resurser. Politiker och sjukvårdspersonal tvingas alltid att prioritera, för det finns inte pengar till allt. Det visar ju även debatten om bristerna i akutsjukvården.

Aborter kostar svenska skattebetalare flera hundra miljoner kronor varje år. Borde man inte kunna diskutera om detta är kloka prioriteringar?

När kakan ska fördelas så handlar det även om pengar till livsstilsaborter eller till akutvård? Släcka liv eller rädda liv? Vad borde prioriteras?

 

* Därmed inte sagt att det är lätta val för kvinnor och andra inblandade. Aborter är ofta förenade med allehanda svårigheter, sorg, smärta och tvivel.

 

Tags: , , ,

Nu har Barak Obama avverkat en presidentperiod och Hillary Clinton har varit hans utrikesminister. Nu finns därmed något att bedöma, att utvärdera. Vad har Obama & Clinton åstadkommit på utrikespolitikens område, inte minst när det gäller internationella relationer, krig, fred och respekt för grundläggande rättsprinciper?

Obama & Clinton skulle återupprätta USA:s anseende i världen, hette det, och förbättra relationer till olika viktiga länder. Hur har det gått?

Relationen till Ryssland är i botten, den har försämrats katastrofalt, till den grad att Putin instiftat särskilda anti-amerikanska lagar. Ryssland stöder oförblommerat Assads mördarregim i Syrien.

Obama har förstärkt amerikansk militär närvaro i Stilla havet. Man rustar sig militärt för att kunna bemöta Kina. Man kan alltså inte påstå att fredliga samtal och relationer har förbättrats med stormakten Kina.

I Mellanöstern har Obama antagit en strategi om att ”leda från de bakre leden”. I praktiken har det inneburit en abdikering av amerikanskt ansvarstagande i en region som kokar av problem och som har förvärrats under Obamas tid. Den arabiska våren har frusit sönder, förföljelse av kristna ökar, ett mångårigt inbördeskrig härjar i Syrien, Al Qaida växer sig starkare och det finns inga samtal mellan Israel och palestinier. Iran och Nordkorea fortsätter att utveckla kärnvapen.

Obamas utrikesminister Clinton har rest till fler länder än någon annan amerikansk utrikesminister. Men efter fyra år har Obamas regim inte ett enda avgörande internationellt avtal eller något betydande framsteg att peka på.

Obama har påbörjat tillbakadragandet av amerikanska trupper från Irak och Afghanistan. Men det innebär inte att USA slutar kriga. Tvärtom har man ökat sina krigsinsatser bland annat genom drönare, förarlösa bombplan som dödar både krigförande och civila. Barn och kvinnor terroriseras i muslimvärlden när dessa amerikanska drönare flyger över byar och städer. Ibland är det bara spaning, men ibland så bombar man. Detta diskuteras ganska livligt i USA, men svensk media tiger.

Obama (och undertecknad) protesterade mot Guantanamo och president Bushs agerande. Det var rättsvidrigt och inte värdigt en demokratisk rättsstat. Obama lovade att stänga Guantanamo. Det har han inte gjort. Däremot har han stängt kontoret som skulle försöka stänga Guantanamo.

Men Obama har till och med utvidgat detta omänskliga och rättsvidriga handlande. Han har gett klartecken för USA:s militär att avrätta amerikanska medborgare utan rättegång och dom. Det räcker om CIA eller andra tror sig veta att de misstänks för samröre med terrorister. Obama har försvarat detta som etiskt riktig och bra.

Obama har talat om fred och förbättrade internationella relationer. Men det är stor skillnad på att läsa vackra tal på tele prompters och visa prov på verkligt ledarskap.

Obamas / Clintons ovilja och oförmåga att hantera utrikespolitik har medfört klara försämringar för fred, för mänskliga rättigheter, för kampen mot terrorism, och för avvärjande av kärnvapenhot. Det har även inneburit minskad respekt för viktiga rättsprinciper.

Den norska nobelkommitténs beslut att ge Barak Obama fredspriset framstår idag som alltmer tragikomiskt. Det var löjeväckande när det skedde och det ska inte belastas Obama. Han hade inte åstadkommit något, bara väckt förväntningar.

Tyvärr kan vi med facit i hand konstatera att den norska nobelkommitténs fromma förhoppningar inte har infriats.

Tags: , , , , , , , ,

Lobbygrupper krävde och lagstiftare gav efter och äktenskapet neutraliserades – Sverige fick könsneutrala äktenskap. Det motiverades med kärlek som kärlek – hetero eller homo, och vidare med att inga skulle diskrimineras.

Problemet är att äktenskapslagstiftning har inget med kärlek att göra. Lagen handlar inte om att mäta eller granska kärlek mellan människor. Samhällen och stater har genom historien reglerat äktenskap för samhällets och barnens skull. Och vi vet att barn – och därmed samhället – mår bra av att ha en mor och en far, och att växa upp i ett mamma-pappa-barn förhållande som erkänns av staten. (Därmed inget ont sagt om alla enastående och ensamstående föräldrar.)

Vidare diskriminerar lagstiftning i en vid och positiv betydelse. Den urskiljer vem som ska göra vad och vem som har rätt till vad. Alla har inte rätt till allt, men det innebär inte nödvändigtvis att några diskrimineras i negativ betydelse.

  • En dansk får inte rösta i svenska riksdagsval. Diskriminerar vi danskar?
  • Blinda får inte köra bil? Är vi därför emot handikappade?
  • 17-åringar får inte köpa sprit i Sverige? Innebär det att 17-åringar är förföljda?

Samma princip gäller redan idag när gäller äktenskap: alla får inte gifta sig med vem eller vad som helst i vilken konstellation som helst närsomhelst.

Flera av oss varnade för en neutralisering av äktenskapet redan för många år sedan. Jag skrev att det skulle bara bli en tidsfråga innan man började kräva månggifte. Det är antalsneutrala äktenskap. Och där är vi idag.

Använder man de ihåliga ”kärleks- och diskrimineringsargumenten” så finns det ingen grund att hindra syskonäktenskap – relationsneutrala äktenskap. ”bror och syster är ju så kära i varandra och vi får alltså inte diskriminera dem genom att förvägra dem äktenskap”.

Varför inte art-neutrala: man gifter sig med häst. Eller åldersneutrala: 53-årig kvinna gifter sig med 13-årig pojke.

Homo-äktenskap och könsneutrala äktenskap har öppnat en förödande dammlucka, ett gigantiskt socialt experiment där barnens bästa ignoreras.

Äktenskap i juridisk mening borde vara förbehållet en man och en kvinna.

Sedan kan man vid behov och via annan lagstiftning reglera de som vill leva ihop eller ärva varandra. Det må gälla syskon, väninnor, homosexuella, med flera.

 

Tags: , , , , , , , , ,

“Expressenveteran skrev i islamfientlig tidning.” Så löd en rubrik i DN idag den 4 januari.

Min gode vän Ulf Nilson har skrivit en krönika i Dispatch International, som DN och andra etiketterar ”islamfientlig”. Jag känner inte till tidningen och har därför inga synpunkter på den. Denna blogg tar upp uttrycket ”islamfientlig” och min text handlar om rätten att kritisera både religiösa och politiska uppfattningar.

Andemeningen i DN:s rubrik, och i andra artiklar som tar upp fallet, är att Ulf Nilson ska skämmas för att han finns med i ett sammanhang som kritiserar islam. Fy på dig, Ulf!

Men kommer vi någonsin få se rubriken “Aftonbladetveteran skrev i kristendomsfientlig tidning”? Och skulle det bli en nyhet? Skulle en dylik veteran tvingas göra en pudel?

Eller tänk er följande icke-nyhet: ”Humanisternas Christer Sturmark gör ett kristendomsfientligt uttalande”.

Vad skulle hända om ”Expressens chefredaktör besöker konstnären Birgitta Olssons kristendomsfientliga utställning”?

Tänk om ”vänsterveteranen Göran Greider skriver artikel i högervänlig tidning”.

I det politiskt korrekta Sverige får man vara kritiskt mot både kristendom och högerpolitik. Men ve den som kritiserar islam, eller…?

Sann yttrandefrihet innebär att man har rätt att kritisera både höger- och vänsterpolitik, men även kristendom och islam.

PS. Se även föregående blogginlägg som tar upp frågor om religionsdialog, religionsfrihet och religionskritik.

 

Tags: , , , , , , , , , ,

Yttrandefrihet innebär rätten att uttrycka åsikter som kan upplevas som stötande av enskilda, grupper eller staten. Man kan inte kräva rätten att inte bli kränkt.

Yttrandefriheten är till för de obekväma åsikterna. Den innebär rätten att kritisera andras åsikter, de kan vara politiska eller religiösa. Vi har rätt att kritisera kristen tro, islam, socialism eller kapitalism. Fri debatt är avgörande för demokratin.

Därför är det oroväckande att islamska stater driver kravet att islam inte ska få kritiseras. Det är lika oroväckande att fega politiker och okunniga journalister ger efter för dylika krav. Ibland kallar man religionskritik för islamofobi. Staden Bryssel har förbjudit den publika julgranen med hänvisning till att det kan kränka muslimer.

Det är lika viktigt att stå upp för religionsfriheten. När berlinmuren föll i november 1989 lärde vi oss att diktaturer kan falla. Men även demokratier kan falla. Ett lackmustest på fungerande demokrati är om religionsfriheten fungerar, attackeras eller ifrågasätts. Den fungerar i hög grad i Europa och USA, men den attackeras och ifrågasätts som aldrig för, inte minst av Obamas regim men även inom EU.

I Sverige vill Skolverket förbjuda att Gud nämns på skolavslutningar som hålls i kyrkan. Ett annat exempel är den massiva kritiken mot den maltesiske EU-kommisionären. Kritikerna menade att hans kristna tro diskvalificerade honom som politiker, det vill säga personer med traditionella kristna åsikter ska inte få verka politiskt. Dessa belackare går diktaturens ärenden.

Demokrati innebär rätten till en övertygelse grundat på Marx, Milton Friedman, FN:s klimatpanel, bibeln, Maos lilla röda eller vad det än må vara. Vidare har man rätten att propagera för sin övertygelse, och omsätta den till politiska förslag.

I ett samhälle med människor av olika slag, måste man också hitta vägar till samförstånd. Det gäller även kristna och muslimer. Man kan kalla det för behovet av religionsdialog; samtal över religiösa gränser för att hitta vägar att leva tillsammans.

Många människor, oavsett livsåskådning, ser Jesus som en förebild. Det gör även muslimer. Låt oss se på Jesus, han levde i ett mångkulturellt samhälle, han agerade i det offentliga rummet och han kritiserade religiöst motiverat förtryck. Det handlar alltså om religionskritik, religionsfrihet och religionsdialog. Och där har vi alla något att lära – troende som icke-troende.

1. Jesus levde med andra – religionsdialog

Jesus levde sida vid sida med vanliga människor, även med dem som inte trodde som han, och med dem som hade andra seder och bruk. Jesus levde faktiskt i ett multikulturellt samhälle. Även dagens Sverige har många religiösa grupper och allehanda seder och bruk – från inmundigande av surströmming till avståndstagande från fläsk av både judar, muslimer och vegetarianer. Det finns liberala kristna, sekulariserade muslimer, fanatiska veganer, proselyterande buddister. Vi måste lära oss att leva sida vid sida, betala skatt, och värna vård, skola och omsorg.

2. Jesus talade fritt och sökte övertyga andra - religionsfrihet

I ett demokratiskt samhälle arbetar politiska partier, ideella organisationer, och kyrkor för att övertyga andra och få fler medlemmar. Vi ska stå upp för rätten att inte bara få tro utan också propagera för en viss övertygelse. Denna rätt gäller socialdemokrater, mormoner, miljöaktivister och muslimer. Det handlar yttrandefrihet och religionsfrihet, som inkluderar rätten och friheten att vittna om sin tro. Det innebär också rätt att byta åsikt, parti eller religion. Många gillar Jesus, men tycks ibland glömma att han var tämligen exklusiv i sina anspråk: ”Jag är vägen, sanningen och livet och ingen kommer till Gud utom genom mig”. Jesus talade öppet och fritt, han evangeliserade; han propagerade mestadels i det offentliga rummet.

3. Jesus kritiserade förtryck - religionskritik

Det finns också anledning att ibland konfrontera, starkt ifrågasätta och stundtals även förbjuda vissa företeelser, även om de finns hos muslimer och kan härledas till islam. Vi kan inte tolerera att kvinnor ska behandlas som mindre värda inför lagen. Vi kan inte tolerera att det uppmanas till självmordsbombande – som det har gjorts i moskén i Stockholm. Vi kan inte tolerera att män, kvinnor eller barn förnedras eller förtrycks i islams namn, som i exempelvis Iran. Även Jesus gick hårt åt religiösa ledare som missbrukade religion och religiös auktoritet.

Demokratier måste värna rätten till religionskritik, stå upp för religionsfrihet och skapa dialoger över religionsgränser.

 

Tags: , , , , , ,

Jag är ofta i USA, i år blir det åtta gånger sammantaget. När jag kan söker jag upp Barnes & Noble, en stor bokhandelskedja. Nyligen var jag i Chicago och mitt bibliotek blev några böcker större. Bland annat köpte jag den bästsäljande deckarförfattaren John Grishams senaste roman The Racketeer. Vidare blev det en bok med det andra vatikankonciliets texter från 1962 – 1965.

Jag log för mig själv när jag gick mot kassan. Det var en kul blandning, väldigt olika böcker. Nu har jag läst om en mordgåta a la Grisham å ena sidan och om människovärde och rättvisa a la Kyrkan å andra sidan. Helt visst olika litterära genrer.

En bok läser jag liggande i soffan, och den andra kräver att man reflekterar och kan göra understrykningar. Men det finns gemensamma nämnare som är allmänmänskliga och gudomliga. Dessa har en förklaring i texterna från Kyrkans män.

När man ser TV-deckare som Beck eller Morse så är det underliggande konceptet att det finns något som är rätt och fel. Vidare att människovärdet inte får kränkas. Det finns dessutom en grupp människor, som åklagare och polis, som vill och försöker skipa rättvisa.

Vi är nog många som har sett en film på bio och faktiskt glatt oss över att den förfärliga förbrytaren har åkt fast. Det finns även tillfällen då jag hört folk applådera och jubla när filmens fuling har blivit skadad eller straffad utanför lagens råmärken. Det är simpel hämnd, men i den finns en underliggande tanke om rätt och fel och om rättvisa.

Den post-moderna människan är inte alltid så relativistisk som man kan tro. Det finns uppenbarligen något inom oss som vill ha rättvisa. Vi känner avsky när människor, inte minst de svaga och utsatta, blir trakasserade, slagna eller mördade.

Detta korresponderar med vad Kyrkan har sagt genom århundraden. Mycket bra blev sagt i dessa frågor under andra vatikankonciliets samtal som pågick under flera år mellan 2400 biskopar och 500 experter. Det väger lite tyngre än ett entimmes debattprogram i Sveriges television.

Frågor om människovärde, rättvisa, medmänsklighet och det gemensamma goda behandlades under ärendet religionsfrihet. Det är just dessa frågor som indirekt behandlas i deckare som baptisten John Grisham skriver. Det är inte konstigt, för religionsfrihet har sin grund i att vi är skapade till Guds avbild, med ett inneboende värde grundat i Gud själv, med tillhörande frihet och ansvar. Det handlar både om att kunna välja relation till Gud och att vara medansvarig för alla människors väl och ve.

Bibelberättelserna om Gud, Adam, Eva, Kain och Abel visar på att människovärdets förankring finns i något bortom oss själva. Vidare är Gud inte upprörd över att man skördar morötter eller tar livet av djur. Däremot går det en mycket skarp gräns vid dödandet av människor.

”Du skall inte döda” är därför ett genomgående påbud i all civilisationer över hela jorden. Det är därför Kyrkan värnar om mänskligt liv ifrån början till slut.

 

PS. Denna artikel var först publicerad i nyhetstidningen Liv & Rätt

 

Tags: , , , ,

Siewert Öholm och jag brukar ofta diskutera politik och mediabevakning. Inte sällan förundras vi  över hur viktiga händelser och uttalanden förbises eller förvrängs av svensk media. Tystnaden i svensk media har varit öronbedövande angående Billy Grahams unika inhopp i det amerikanska presidentvalet. Jag inbjöd Siewert till  ett samtal om detta. Dialogen publiceras nedan.

 

Mats: Vi vet inte hur Jesus skulle rösta i det stundande valet i USA. Däremot har Billy Graham, 93 år gammal, kommit ut och sagt sin mening.

Siewert: Det är väl både överraskande och unikt att Billy Graham tar ställning i amerikansk politik.

Mats: Ja, han har under hela sitt liv fokuserat på att predika inte lagt sig i enskilda val.

Siewert: Men han har träffat och samtalat med de flesta amerikanska presidenter. Han kritiserades bland annat också för att få stöd från Nixon. Alltså Nixon supportade Graham!

Mats: Graham har haft kontakt med alla presidenter oavsett parti, och han har ”bett in” de flesta vid deras installation.  Det unika och häpnadsväckande nu är att Graham anser han måste uttala sig att USA står inför ett ödesval. Det är som en trappistmunk som bryter tystnaden efter 70 år…

Siewert: Graham är väl den äldsta evangelikala kristna ledaren som har ett globalt erkännande och som har stått sig genom snart ett sekel.

Mats: Så är det. Men vad har han nu sagt och gjort?

Siewert: Jo, Billy Graham har gått ut i helsidesannonser – betalda av honom själv – i två av USA:s större och mest inflytelserika tidningar, Wall Street Journal och USA Today. Där pekar han på avgörande samhällsfrågor, som kräver kristet ansvarstagande inför valet.

Mats: Han tar upp tre frågor: människovärde, definition av äktenskap och religionsfrihet.

Siewert: Han menar att dessa frågor är entydiga utifrån ett bibliskt perspektiv.

Mats: Den som kan något om amerikanska politik och Obama och Romney vet att de har väldigt olika åsikter i dessa frågor.

Siewert: Ja, man måste nog vara naiv eller helt okunnig om man inte förstår att Billy Graham säger ”rösta inte på Obama”.

Mats: Men detta är väl ändå bara tre frågor…

Siewert: Jo visserligen, men jag menar att de är avgörande för ett fritt, demokratiskt och människovärdigt samhälle. Det är ju vad Billy Graham tydliggör i sin annons.

Mats: Tänker man på USA:s historia så är inte minst religionsfriheten ett fundament för konstitution och bärande för den demokratiska utvecklingen i USA.

Siewert: Ja, det är detta som Graham anser vara hotat. Inte personligen från Obama, men Graham pekar på en utveckling som uppenbarligen Obama inte kunnat eller velat förändra.

Mats: Genom sjukvårdsreformen Obamacare minskar både samvets- och religionsfriheten i USA. Många kristna skolor och organisationer kan tvingas till stora böter. Många rättsprocesser pågår.

Siewert: Annonsen handlar enkelt uttryckt om aborterna, homoäktenskapen men även en oro för religionsfriheten. Den minskar när exempelvis islamiseringen i väst ökar.

Mats: Jo, i dessa dagar debatterar man exempelvis i det brittiska parlamentet hur man ska begränsa sharia-domstolars negativa inverkan på demokratin.

Siewert: Vad menar du?

Mats: Jo, det finns massor av shariadomstolar i Storbritannien och deras verksamhet är bland annat ett hot mot religionsfriheten.

Siewert: Ingen får ifrågasätta Profeten.

Mats: Yttrandefrihet står sällan högt i kurs där islam har avgörande inflytande. Men det handlar även om att kvinnor behandlas som mindre värda än män.

Siewert: Däremot tillåts varje hån, hädelse och ifrågasättande av Jesus. Religionskritik är en yttrandefrihets- och religionsfrihetsfråga.  Den friheten tål både Jesus och kristen tro.

Mats: Det är det som är demokrati, att argument tillåts bära sin egen inneboende kraft.

Siewert: Om de har en sådan kraft. Skillnaden i muslimska länder, allt från Iran till Egypten och Saudiarabien är att inte ens argumenten är tillåtna och att om de uttalas kan leda till dödsstraff. Jag tror att Billy Graham ser det här hotet även i USA och västvärlden när han vill värna religionsfriheten.

Mats: Men främst handlar det nog om grundläggande kristen människosyn för Graham. Därför är både aborter och äktenskap viktiga, även om det inte är populärt att tala om det och det ofta föraktfullt avfärdas som underlivsfrågor i Sverige.

Siewert: Det som förvånar mig en hel del är att ingen svensk kristen ledare eller debattör tycks ha uppmärksammat Grahams utspel. Inte heller den kristna pressen i form av Dagen och Världen idag. Jag tror inte man insett Grahams storhet i USA. Att de svenska kristna tv-kanalerna inget sagt förvånar inte eftersom de har fullt upp med att tigga pengar till fler Hallelujarop.

Mats: Obama presenterar sig själv som kristen. Han tillhörde under många år en radikal församling vars pastor uttryckte åsikter som få andra kristna skulle vilja kännas vid. Romney är mormon. Det borde verkligen vara guldläge för journalister i kristen media att agera och analysera, och relatera deras åsikter i relation till Grahams annons.

Siewert: Jag är ledsen Mats. Perspektiven i alla medier har blivit allt kortare och smalare. Det gäller även de sekulära. Tur att bloggosfären finns. Om en vecka vet vi mer.

 

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

En film om islam har använts som ursäkt för allehanda hot, upplopp, mord och våldsamheter. President Obama försökte stoppa filmen, han försökte alltså inskränka yttrandefriheten. USA:s utrikesminister Hillary Clinton gick ut och tog avstånd från filmen och förkastade dess innehåll.

Men vad innehåller filmen – det är ju det intressanta, men det har förbisetts av de flesta. Känner du till någon tidning eller radio- eller Tv-kanal som presenterat filmens innehåll?

Islam-experten Jay Smith har både analyserat innehållet och undersökt vilka källor filmen utgår ifrån, samt presenterat det i en 15 minuter lång film.

Smith menar å ena sidan att filmen är dåligt gjord och är ganska tafflig, men han påvisar att innehållet till absolut största delen grundas på koranen och andra primära islamska källor.

Filmen innehåller 20 scener, och 17 av dem utgår ifrån texter i Koranen, härrör från en erkänd Muhammed-biografi från 800-talet och från Sahib Al-Bukhari, en samling texter av vad Muhammed har sagt.

Filmen berättar om hur Muhammed låter slita en kvinna i stycken, att han som 53-åring gifter sig med en 9-åring, att Muhammed har rätten att ta vilken kvinna han vill, att han blir kär i sin adoptivsons fru (de gifter sig senare), låter mörda en judisk man när hustrun ser på, och så vidare.

Efter den gedigna genomgången av filmen, med källhänvisningar till Koranen och islamska källor scen för scen, ställer Jay Smith den relevanta frågan: kan koranen kränka islam och muslimer?

Det kan man verkligen undra.

Se Jay Smiths film här.

 

Tags: , , , ,

Äldre inlägg »